Bergvärme

Bergvärme är det vanligast förekommande geoenergisystemet, och används företrädelsevis till villor men även fastigheter med flera hundra lägenheter. Bergvärme är ett passivt system där värme tas upp ur marken och nyttjas som värmekälla till en värmepump. Marken återladdas passiv från omgivningen. För villor borras en slangförsedd energibrunn till 100-200 meters djup på den egna fastigheten, och för större anläggningar borras ett större antal borrhål som förläggs glest. En köldbärarvätska cirkuleras i slangen och hämtar värme från berget. Systemet är slutet och kräver minimalt med underhåll. Systemet kan även användas för komfortkylning vilket i så fall genererar ett gynnsamt tillskott till värmesäsongen genom den aktiva återladdningen.

Bergkyla

Bergkyla bygger på samma princip som bergvärme men nyttjar istället bergets temperatur för kylning. Marken värms då upp, och värmen leds passivt bort till omgivningen. Kylningen kan ske både med och utan kylmaskin.

Ytjordvärme

Ytjordvärme är en passiv geoenergiform som kan användas då man har en större plan tomt. Slangar plöjs eller grävs ned på ett djup av ca 1 m. Systemet bygger oftast på att frysa en del av markens fuktighet. Vid frysningsprocessen frigörs stora värmemängder (isbildningsvärme) som förs över till köldbäraren i slangsystemet. Ytjordvärme kan inte användas för komfortkylning eftersom temperaturen i marken blir för hög.

Sjövärme

Sjövärme bygger på principen att en kollektorslang placeras på sjö-, havs- eller åbotten eller nere i bottenslammet, där temperaturen generellt är ännu något högre än i vattnet. Funktionen är ungefär densamma som för jordvärme. Bottenförankringen är mycket viktig. Slangen förses med tyngder för att förhindra att den flyter upp. Ju djupare den ligger i bottenslammet, desto mindre är risken för skador. Om kollektorslangen läggs i sjö- eller havsbotten bör den märkas ut ordentligt. Risken är annars stor att kollektorn skadas av ankare eller fiskeredskap. Även is kan ge upphov till skada om slangen ligger oskyddad i strandkanten. Dessa anläggningar finns i relativt liten omfattning i Sverige och den information som SGU kan bidra med för dessa är mycket begränsad.

Grundvattenvärme

Med grundvattenvärme menas att grundvattnet används direkt som energibärare i stället för köldbäraren i kollektorslangen som i fallen med berg- eller ytjordvärmeanläggningar. Det grundvatten som finns i porer och sprickor i jord och berg bildar ett grundvattenmagasin eller akvifer när det finns i tillräckligt stor mängd. Vid tillgång till uttagbara mängder grundvatten, pumpas vattnet upp ur en eller flera brunnar, kyls av och återförs sedan till samma grundvattenmagasin.